du ser det du har


En kanna kaffe innan jag börjar. Klockan är 22:33, så kanske lite sent för det men vet ni vad.
Jag har ju semester så det är ju skitsamma ;P Kaffe får det bli!!


så...

Hm, fanns inget på tv´n, så satt bara och funderade lite.
Började tänka på det mesta, allt som hänt det senaste, har varit ganska mycket.

Både bra och dåligt.

Min lilla farmor gick ju bort för ett tag sen, den 7 maj.
Tänkte på dej senast idag och grät en skvätt, gör fortfarande så ont.
Blev konstigt. Satt och pratade med mina kusiner och berättade att dom skulle åka hem till sin farmor och farfar nu snart, tyckte det skulle bli så roligt, så slog det mej... Jag har ju varken farmor eller farfar kvar...?!
Det kändes bara så jätte fel och dumt...

Sen den 9:e maj ringde min storebror och sa att Wiktor har gått bort......
Åh!!!... Älskade du, du skulle ju vara kvar.

Så det har varit mycket sorg, begravningar som river upp igen för att sen läka en gång till.
Vet att ni har det så mycket bättre där ni är och dom vackaraste änglarna i himlen är ni.
Men ni är så otroligt saknade så det finns inte!..




Vad är det igentligen som faktist betyder något, och vad är det vi värdesätter.
Tar vi för givet? Vad vill vi ha? Är det värt det?
Kände själv här nu att jag blev väldigt filosofisk eller vad man säger... Men faktist, vad är det vi vill ha, vad får oss igentligen att må bra?

Jag säger bara Tack för dom här senaste 2 helgerna som varit, allt vi pratat om, disscusioner vi haft.
Ja jävlar!
Vi har skrattat, vi har gråtit, vi har skrattat oss till "gråt" :)  Underbara människor, dom växer inte på träd.
Nu har man pratat och pratat och njutit i solen med dagarna tillsammans med er, så blev alldeles slut nu när jag kom hem. Man har laddat ur och laddat om.
Mår så himla gott nu och har en massa energi. Känner mej så där mysigt glad innombords :)
Åh va härligt det är att må så (ursäkta) J*vla gott!!!!!!

Be were of your thoughts.... ;)




Jag känner mej så rik!!!



time out


(13 Juni, 23:18)
Hänger nog inte riktigt med.

Det går för fort så man hinner inte riktigt känna efter.
Och när jag försöker känna så känns det för lite och för kort för att det ska kännas äkta.
Ja...
Jag hinner aldrig sätta mej ner och tänka, för mycket med det mästa och jag vill att allt ska bli så bra som möjligt, men det går inte när saker runt i kring går sönder, miljontals småbitar överallt som jag inte kan sätta på plats.

Sorg.
Och mitt upp i allt ska jag vara mamma, den bästa...
Pigg, glad och busa runt med min underbara lilla.

Pokerface, och det går.
Men när hon sen sussar förvandlas man till en lerklump utan kännslor som stirrar sej blint på något som inte syns.
bara så trött....

RSS 2.0